Generellt
Kursen erbjöds som kombinerat master- och bacheloremne på vårterminen. På den officiella emnessiden ges kursen följande generella beskrivning:
Emnet konsentrerer seg om en avgrenset litterær epoke, f.eks. opplysningstiden, romantikken, det moderne gjennombrudd, fin-de-siècle-perioden, mellomkrigstiden og etterkrigstiden . Ulike sjangrer vil bli trukket inn, og tekstene vil bli studert i lys av internasjonale litterære strømninger og av øvrige kulturelle forhold, samt relevante samfunnsforhold. Pensum består av 5-8 litterære verk og 200-300 sider teori, sekundær- og faglitteratur. Oversikt over pensum finnes på emnesiden for hvert semester.
Hva lærer du?
Etter fullført emne skal studentene kunne:
- redegjøre for en epokes stilistiske og tematiske særtrekk • analysere et verk i lys av epokens særtrekk samt i lys av epokens historiske og kulturelle betingelser • demonstrere kjennskap til tidligere forskning ved å trekke relevant sekundærlitteratur inn i en tekstanalyse
Endelig karakter viser i hvilken grad studenten har oppnådd læringsutbyttet for emnet.
Vårens tema innebar att det epokala perspektivet konkretiserardes genom läsningar av tre nordiska författarskap. Genom fokus på kvinnliga författare hade kursen också ett genusperspektiv. Detta beskrevs på följande sätt på emnessiden:
Kvinnelig nordisk mestermøte – Lagerlöf, Undset og Blixen
Selma Lagerlöf, Sigrid Undset og Karen Blixen hører hjemme blant Nordens fremste og epokegjørende diktere. De er også prosafortellere i verdensklasse. Til tross for dette møtte de alle ulike grader av motstand fra en mannsdominert offentlighet, både på grunn av sitt kjønn og sine emner.
Nobelprisen i litteratur har for det meste blitt tildelt menn. Men 1900-tallet representerar likevel en epoke da kvinnelige forfatterskap i verdensformat begynner å få den oppmerksomhet de fortjener. Selma Lagerlöf ble i 1909 den første kvinnen som mottok nobelprisen i litteratur, og hun ble senere innvalgt i Svenska Akademien. I 1928 ble Sigrid Undset, som den tredje kvinnelige prismottaker, tildelt nobelprisen. Karen Blixen mottok ikke denne utmerkelsen, selv om hun flere ganger ble nominert og var meget godt kvalifisert.
På kurset vil det bli lagt vekt på det banebrytende i de tre litterære mesterskapene. Vi vil studere et utvalg av de tre forfatternes mest betydningsfulle og representative tekster. Vi vil også diskutere ulike typer forbindelser mellom de tre forfatterskapene. Primærtekstene skal studeres på originalspråket.
Studenterna förfaller anse att det angivna innehållet kom väl till uttryck i emnet.
Allmänna förutsättningar
Kursen ges på såväl 2000 som 4000-nivå. Studenterna på masternivå hade ett utökat pensum. På bachelor-nivå anordnades hjemmeeksamen, på masternivå examinerades studenterna via semesteroppgaver.
Evaluering
Vid sista seminariet genomförde professor Liv Bliksrud, dels en skriftlig kursvärdering med hjälp av det standardiserade emnesvurderingskjema som allmänt brukas. 13 studenter var närvarande och inlämnade formuläret. Vid en sammanfattning av studenternas attityder till emnet, framträder ”i alt” en positiv bild: 4 studenter är ”Svært godt førnøyd”, 13 är ”Godt førnøyd” och 2 förklarar sig ”Middels førnøyd”. Ingen student har kryssat för de två lägsta alternativen. Med tanke på att emnet är teoretisk utmanande och fordrar ett stort mått av självständig teoretisk reflexion från varje student, är detta ett positivt tecken på att kursen fungerat enligt intentionerna
Se bifogad sammanställning av formuläret i dess helhet.
Lärare
Gitte Mose, førsteamanuensis
Sten-Olof Ullström, førsteamanuensis
Liv Bliksrud, professor
Mose och Ullström delade på emnesansvaret. Undervisningen fördelades i övrigt jämnt mellan de tre medverkande lärarna som ansvarade för varsitt författarskap.
Pensum
Kursen var internordiskt genom sitt fokus på tre kvinnliga författarskap av världsklass. De tre författarna Lagerlöf, Undset och Blixen studerades på originalkspråket och även övriga pensumtexterna hämtades från en norsk, svensk och dansk vetenskaplig diskuskurs med inslag från amerikansk teoretisk tradition. Undervisningsspråken var norska, danska eller svenska. Det gör kursen internordisk och skapar den internationella anknytning som är önskvärd och nödvändig.
Av evalueringen framgår att studenterna att pensum i huvudsak uppfattades som relevant, även om några sekundärtexter av enstaka individer uppfattades som svåra, möjligen en effekt av samläsningen mellan bachelor- och masterstudenter.
Undervisning (undervisningsformer, timeantall, spredning over semesteret, obligatoriske aktiviteter, kvalifiseringsoppgaver)
Undervisningen anordnades i form av seminarier, med undantag för ferier (påsk) och studieveckor, under flertalet veckor. Seminarierna omfattade tre dubbeltimmar (utom vid introduktionen), vilket gav möjlighet till fördjupning av de aktuella texterna samt inspel från studenterna vid seminarierna.
Studenternas egna utsagor i deras evalueringsscheman tyder på de upplevt undervisningen som positiv och utvecklande: 3 studenter anser att undervisningen motsvarat emnets innehåll ”Svært bra”, 10 studenter svarar ”Bra”. Ingen evaluerar undervisningens relevans lägre än så.
Studenterna skriftlig form av kvalificering kvalificerade sig för examen via en skriftlig uppgift, där minst två olika texter av olika författare komparerades. Textanalys skulle utföras med hjälp av relevanta sekundärtexter från pensum accentuerat positiva till den muntliga formen, liksom möjligheten av välja form.
Resultaten av de skriftliga kvalificeringsuppgifterna varierade på det sätt som är vanlig vid vår kursverksamhet. Några studenter inlämnade mycket goda texter, några texter med större eller mindre brister. En handfull studenter presterade texter som inte bestod första versionen. De omarbetades eller kompletterades och kunde därefter, några dock med stor tvekan, godtas som kvalificering för examen.
Resurser och logistiska förutsättningar, infrastrukturfrågor
Undervisningen ägde rum i PA Munch seminarrom 13, en ändamålsenlig lokal som fungerade väl.
Flertalet lärare använde Power point-presentationer som underlag för upplägg eller undervisning. Studenterna uppmuntrades att delta aktivt vid seminarierna.
Även Classfronter hade betydelse vid etablerandet av en undervisningskultur. Fronter användes regelbundet, dels till att (i efterhand) lägga ut power point-presentationer eller (i förväg) kompletterande relevanta facktexter. Fronter spelade också en viktig roll för kontakt påminnelser etc. och, i viss mån, diskussioner mellan seminarierna eller genom att rent generellt tydliggöra information av värde. De skriftliga kvalificeringsuppgifterna insändes och evaluerades via en innleveringsmappe på Fronter.
Till infrastrukturen hör även möjliggörandet av tillgången till pensumtexterna. Här uppstod problem. I emnets kompendium saknades en rad beställda texter trots att lärarna varit explicita och tydliga i anvisningarna. Beställningen inlämnades före utsatt tidsgräns. Ett kompletterande kompendium tillkom efter hand och några texter länkades via Fronter men alla studenterna fick härigenom inte tillgång till texterna i tid. Problemet uppkommer inte sällan och måste tas på allvar av alla oss inblandade. Den mest basala förutsättningen för seminarieverksamheten är att studenter och lärare kommer till seminariet väl förberedda för att dryfta de pensumtexter som ligger till grund. Utan tillgång till texterna kan ett sådant högre seminarium egentligen inte genomföras, utan kommer att förvandlas till en lärarbaserad presentation som närmar sig föreläsningen som genre. För såväl lärare som studenter innebar detta både reella problem och irritation eftersom en så basal förutsättning inte kunde uppfyllas förrän senare under kursen. Det handlar inte om något så enkelt som att detta är ”någons fel” utan det förefaller som ett systemfel? Kanske måste alla inblandade finna vägar till bättre kommunikation under processen, innan problemet hinner uppstå? Det vore av stor vikt för verksamheten om denna typ av problem kunde undvikas eller minimeras i framtiden.
Examen
Bachelorkursen har 3-dagars hemmaexamen och masterkursen semesteroppgave. I första fallet tilldelas studenterna tre alternativa skrivuppgifter som har hög relevans och där pensum skapar ett gott underlag för reflektion och textproduktion. Två av uppgifterna hade en tydlig komparativ karaktär i likhet med kvalificeringsuppgifterna. Examensformen är såvitt vi förstår den form som studenterna föredrar. For MA-studenternes vedkommende blev der på baggrund af tidligere erfaringer stillet krav om et komparativt aspekt i semesteropgaven, således at det ikke blev muligt at beslutte sig for kun at følge et enkelt forfatterskab. Vejledningen i de 10 semesteropgaver blev delt mellem de to emneansvaralige.
I den skriftliga utvärderingen får semesteroppgave och muntlig examen flest röster medan hjemmeoppgave förordas av tre studenter. Från lärarhåll vill vi dock påtala ett problem med semesteroppgave som examensform. I den bästa av världar vore formen den mest optimala, i synnerhet på masternivå. I den krassa vardagen uppmuntrar den till instrumentalism vid studierna. Efter halva tiden när kvalificeringsuppgifterna är genomförda gör formen det full möjligt att välja bort såväl seminarier som den stora delen av pensum tillförmån för kanske två av åtta pensumtexter med vidhängande sekundärtext. Detta sker och kunde stävjas genom muntlig eksamen eller hjemmeeksamen.
Studenternas egen arbetsinsats
Om man söker döma utifrån studenternas evalueringsformulär så varierar deras insatser mycket. Det stämmer väl med vort intryck som lärare. Det är glädjande att nästan alla studenter framhåller att undervisningen ger mer om man som student kommer dit väl förberedda och att flertalet också säger sig ha varit väl förberedda vid seminarierna. Vår uppfattning är att detta har varierat mellan studenterna, men att tendensen är att fler förberett sig bättre när det blivit klart att lärarna förväntar sig aktivitet från studenterna vid undervisningen.
Avslutande reflektioner
En positiv omständighet är det faktum att studenterna mött tre olika lärare i emnet som var och en haft djupa kunskaper om respektive författarskap. Studenterna anser i allmänhet att de lärt sig mycket nytt och att de i någon grad lärt sig analysera textproblem på ett nytt sätt.
7 studenter anser sig vara ”Godt fornøyd” och 5 studenter bland de 13 som svarat uppger sig vara ”Middels fornøyd”. I den mån studenternas attityder på området motsvarar lärande resultatet, måste resultatet sägas ha varit tillfredsställande.