Rundt 40 glade gjester deltok på semesterets siste NFS Nettverksmøte med re-åpning av kontorgang og Norsk Folkeminnesamlings arealer i 4. etg. PAM. Aller først presenterte årets kulturhistoriestudenter (KULH 3001) sine fantastiske bacheloroppgaver. De har alle kastet nytt lys over skillingstrykk som kildekategori og slik sett også revitalisert en glemt del av arkivet.
I tillegg fikk gjestene se resultatene av dugnaden gjennom den offisielle re-åpning av kontorgangen og Norsk Folkeminnesamlings arealer. Instituttleder ved IKOS Bjørn Olav Utvik stod for den høytidelige snorklippingen.
Post.doc Kristina Skåden ledet oss på sitt sedvanlig stilsikre og kloke vis gjennom programmet. I sin åpningstale (pdf) tok hun utgangspunkt i kjærlighetens vilkår: «Hva kjærlighet er, eller hvordan kjærlighets skal gjøres, praktiseres, varierer som kjent i tid og rom. Ja, selv i de mest intime par-relasjoner kan diskusjonen gå varmt om hvordan kjærlighet burde utøves, og om hva som er nok kjærlighet. Slik er det også, med jevne mellomrom, i relasjonen mellom Norsk Folkeminnesamling og Universitetet med dets underliggende institutt og fakultet. Dagen i dag er imidlertid et ønske om å feire kjærligheten med dets mange ulike relasjoner.»
Hun takket behørig alle bidragsytere før hun avsluttet med håpet om at « [d]enne ettermiddagen vil vise at arkivet har godt av oss, det er vårt kjærlighetsarbeid som holder det i live og viser dets aktualitet og potensiale for forskning, formidling og undervisning»
Deretter holdt post.doc Mattias Ekman sin Tal vid återinvigning (pdf) av Norsk folkeminnesamling, IKOS, UiO, 6 juni 2016: «När vi i dag firar återinvigningen av arkivet Norsk Folkeminnesamling i de kulturhistoriska korridorerna bör vi dra oss till minnes att det att ordna kunskapsobjekt i askar, lådor, skåp, hyllor och rum, inte, åtminstone sedan 1600-talet här i Norden, bara har varit en fråga om att bereda plats till växande samlingar eller aktiviteter. När vi nu har möblerat om och givit bestämda platser till bestämda föremål, gjenstander, och aktiviteter, så har vi i vetenskaplig tradition också återetablerat rum för tanken och för tankeverksamhet. [ ]
Vad består då den nya ordningen och redan i? Evalueringen som utfördes av Netlife Research 2015 pekade på vikten av att etablera arkivet och studiemiljøet kulturhistorie og museologi som fysisk plats, som sted. Att inreda specifika rum innebär att ge abstrakta kunskapsenheter en konkret gestalt, vilket underlättar tankens kategoriska ordnande. Det kallas också ofta identitetsskapande i dag, men kan egentligen jämföras med en klassificering. [ ] Rummen här i korridoren ger plats att mötas för fagmiljøet, men möjliggör också att se och begripa det som en tankeenhet, för dem som arbetar här, kollegor och besökare. I enlighet med minneskonsten, ars memoriae, så har vi därmed etablerat rummen här som ställen, loci, för avdelningar i den mentala kunskapsmodell som vi kallar Institutt for kulturstudier og orientalske språk”
Deretter var det duket for ”speed-dates” med arkivet, ved fem IKOS-forskere [se program (pdf)] og lett servering utover sommerkvelden.